Jag gör upp med bakfyllan igenom att inte bli full.

Angrip problemen innan de uppstår. Trösta den som gråter innan den är ledsen. Åk på mellandagsrean redan i maj. Köp glasögon utan synfel.

Var kär i den du älskar. 

Jag gjorde ett dyk i de nedre hyllorna i mitt skafferi idag.

Hittade en flaska glögg (saftglögg) som var ett flertal år gammal men fortfarande fräsch, hälde ut den. Grät inte.

Hittade pulversås, gick ut 05. Slängde den. Grät inte.

Hittade pulverchokladsås/puddign med krisp gick ut 04. Slängde den oxå utan tårar. Där fans oxå ett packet med nyponsoppa i pulverform med ett paserat bästföredatum på ett par år även det lämnade min hylla utan tårar i mitt öga.

Skar lök igår. Tårar sprutade.

Slutsats. Pulvermat kan man lätt vara utan även om jag har dom så avänder jag dom ju inte men ska jag skära lök så gråter jag.

Kom ingen vidare vart med den slutsatsen mer än att jag har mera plats i mina skåp nu. 

Knackig internätlina.

Skrev här igår och just när allt var klart så skit det sig med kontakten.

En svordom på j följt av skit skulle kunnit suttet fint på plats.

Men idag är jag glad. 

Jag har inte varit känd för att vara någon bokmal. Tvärt om, jag var en av de där som fick gå ut och sätta sig i annat rum och läsa i grupp tillsammans med han som petar i näsan och han som aldrig kan sitta still.

Kort sagt jag var ingen lästalang då, inte nu heller men det har klart blivit bättre.

Men nu har jag hittat en bok jag fallit för. Jag har den uppe så fort jag ha en lucka i min dag, boken heter: Den hemlige kocken av Mats-Eric Nilsson som handlar om det okända fusket i den mat vi stoppar i oss.

Ett av de partierna jag tragglade igenom mig idag handlade om E-numren. (En slags kod för de kemikalier som av EU bestämda att få ingå i vår mat) Skrämmande?

Det var i kapitel 12 Den Femte Smaken som jag hittade ett pati om att det finns en hel massa E-koder, men om det är en man ska lägga på minnet är det E-621 eller som den heter mononatriumglutamat.

Den behöver man inte lägga på minnet för att den är farlig på något sett utan en smakförhöjare.

Mats-Eric skriver: "Det dolda och ofrivilliga budskapet till den medvetna konsumenten är följande: Den mat du nu står i begrepp att köpa innehåller så utarmade råvaror och har behandlats på ett sådant sätt i den industriella processen att de naturliga smakerna blivit så försvagade att en särskild substans måste tillsättas för att maten ska bli ätlig."

Kort sagt de har snålat så pass och sprutat i så mycket vatten att skiten inte änns är värt att kallas föda.

Han skriver vidare: "Smakförstärkare kan för den okritiske uppfattas riktigt positivt: Så bra att någon har tänkt på att föstärka smakerna, då måste maten bli extra god." För det brukar just bara stå smakförstärkare E-621 på paketen. Medans de rika knösarna som gör skiten tänker om man sär ut maten lite till och förstärker upp smaken känar vi mera pengar.

Irriterad är bara en uns av den känsla man får.

Vissa dagar är det som man har lite exra med energi.

Det sritter lite i benen när man är ute och går, som en kalv på grönbete.

Så är det som att det sitter i solen för när den glödande globen går ner så blir man trött. Var allt bara en illution eller? 

Jag vet att det inte var en illution. Jag vet varför det spritter i mina ben.

Jag vet att jag har spritt i benen och pip i mitt huvud. 

Lurad.

Lustig tradition vi äger i det här landet där kungen bor i Stockholm.

Att det är fritt fram att luras en hel dag. Toppen på det hela att tidningarna är de som bluffar mest och för den delen sämst.

Den kära "Corren" hade dagen till ära en idé om att det ska gå att blåsa östgöttarna med att det ska byggas en superrondell i Linköping, som består av flera små rondeller. Så långt kan det ju vara sant men sen drar dom till med: För att skona miljön ska ett flertal lejon plaseras ut. Dessa djur ska suga i sig de farliga avgaserna leda den till en renare där avgaserna ska ledas igenom gran och tallris. Där sprak det värre än förhänget i templet då Jesu dog.

Kul är det ändå.